GiSO i mitt hjärta | Lena Björn

Gislaveds Symfoniorkester består av såväl musiklärare som amatörer, elever vid musikskolan i Gislaved och Gislaveds gymnasiums estetiska program. Att musiklärare genom sin tjänst på musikskolan får möjlighet att musicera i en symfoniorkester är långt ifrån självklart. Det är det inte heller att elever och lärare sitter sida vid sida och spelar i en och samma orkester. ”Det är en unik möjlighet för pedagoger och elever att musicera tillsammans med varandra” säger Lena Björn som arbetar som musiklärare på musikskolan i Gislaved och också spelar tvärföljt i Gislaveds Symfoniorkester. 

Du började väldigt tidigt att spela med i Gislaveds Symfoniorkester. Hur var det när du fick börja spela med där?

Jag började redan 1977 när jag var 12 år gammal med en nyårskonsert. Jag kommer ihåg att det var fantastiskt och att det var så roligt att vara med och spela i ett så stort sammanhang. Dock var pauserna var lite läskiga 🙂 Jag vågade inte prata med någon men som tur var blev jag väldigt väl omhändertagen av alla snälla vuxna.

Du växte upp i Smålandsstenar, sjöng i kyrkans barnkör, spelade blockflöjt, tvärflöjt och piano. Vad inspirerade dig att hålla på med musik under din uppväxt?

Jag fick en gammal blockflöjt av min kusin när jag var 5 år och den blev snabbt min käraste ägodel. När det väl blev dags att få lektioner när jag var 8 år kunde jag hela blockflöjtsboken utantill. Att intresset fortsatte berodde på alla starka härliga musikprofiler som lotsade barnen på ett fantastiskt sätt. Förutom musikskolan med Evert som var en duktig och engagerad lärare fanns Lennart Andersson, kantor på den tiden i Smålandsstenar, som fick med mig att spela och sjunga i kyrkan och jag upplevde det alltid som väldigt roligt och inspirerande.

Hur kom det sig att tvärflöjten blev ditt instrumental?

Det är lite kul: Jag såg en tvärflöjtist på tv:n och tyckte det lät så fint, men mest av allt glittrade den väldigt vackert i strålkastarskenet. Min pappa spelade klarinett och saxofon och därför var det lite lättare också att luta åt blåsinstrumenten.

Är det några konserter med Gislaveds Symfoniorkester som du vill minnas alldeles särskilt?

Jag minns framförallt en nyårskonsert med Elisabeth Söderström. Jag var nog inte så gammal, men jag tyckte det var märkvärdigt med en så berömd operastjärna. Hon hade en väldigt fin klänning också. Sen minns jag förstås de två konserterna där jag själv var solist. Den nervositeten!!

Efter studier på Musikhögskolan i Malmö har du undervisat i tvärflöjt. Vad är det viktigaste du vill förmedla till dina elever?

Det absolut viktigaste är att ha roligt! Att bli vän med sitt instrument och att utvecklas efter sin egen förmåga. Det finns så mycket jämförelse i musikens värld och jag vill gärna komma ifrån det. När man kommer till lektionen ska man må bra och inte ha prestationsångest och ändå få en bra mån att växa i och utvecklas så mycket man kan.

Du har genom åren haft flera av dina elever bredvid dig i orkestern. Vad betyder det för dig som pedagog att den möjligheten finns i vår kommun?

Det betyder väldigt mycket! Dels är det väldigt roligt och dels är det en viktig del i en elevs utbildning när han/hon  kommit upp i de högre nivåerna och utan symfoniorkestern skulle det inte vara möjligt att ge dem den möjligheten.

Vad tror du om framtiden för Gislaveds Symfoniorkester?

Jag hoppas och tror att vi får fortsätta på samma sätt! Det är en unik möjlighet för pedagoger och elever att musicera tillsammans med varandra och även professionella musiker som hyrs in vid vissa produktioner. Jag tror också att kommunens invånare uppskattar denna fantastiska orkester.