Som ny i orkestersammanhang kan konsertens första stycke kännas aningen förbryllande. Vi talar förstås om stycket där förstaoboisten spelar en lång ton som orkestern stämmer in i. Det entoniga stycket förbyts sedan av ett kluster av toner och så småningom ebbar musiken ut. Ja, det rör sig förstås inte om ett riktigt stycke utan handlar om att orkestern stämmer sina instrument utifrån en given ton. Försteoboisten har detta viktiga uppdrag och sätter bokstavligen tonen för hela orkestern, ett uppdrag som Eva Arulf i Gislaveds Symfoniorkester har.

När Eva slår an tonen stämmer hela orkestern sina instrument efter hennes a. Ett rent a har frekvensen 440 Hz, men i orkestrar världen över har man valt olika siffror att stämma efter och tonen a kan variera i svängning. I barockorkestrar är tonen a vanligtvis lägre och det är vanligt att man stämmer sitt a i 415 Hz vilket alltså är ungefär en halv ton lägre än när man spelar på moderna instrument. Ann-Cathrine André har intervjuat Eva och frågat henne om det viktiga uppdraget som förstaoboist och om Evas relation till Gislaveds Symfoniorkester.

       

Som försteoboist i Gislaveds Symfoniorkester har du alltid en viktig roll på alla konserter, att ge stämton till orkestern. Hur förbereder du dig för det?

Stämtonen är viktig, då hela orkestern stämmer efter den. Orkestern ska dessutom stämma ihop med slagverksinstrument och flygel. Jag använder stämapparat för att vara säker på att jag ”ligger rätt”. 

Oboe är ett ganska ovanligt instrument, hur kom det sig att du fastnade för det?

Jag fick ett erbjudande från Musikskolan att börja spela oboe, och tyckte att det lät spännande. Jag visste egentligen inte så mycket om instrumentet, mer än att jag tyckte det lät vackert.

Instrumentet oboe kräver en hel del skötsel med rör etc. Hur jobbar du med ditt instrument?

Jag jobbar mycket med rörtillverkning, minst ett par timmar i veckan. Jag tillverkar ju dessutom rör till mina elever. Sedan är oboe ett fysiskt instrument, där det gäller att hålla igång embouchuren (styrkan i läpparna). Därför är det extra viktigt att öva och hålla igång instrumentet.

Du har varit med i orkestern länge, är det några särskilda konserttillfällen du minns speciellt?

Det har varit så många konserter, och så många tillfällen som har varit fantastiska att det är svårt att välja ut ett. Jag har varit med i orkestern sedan 1977! Vi har gjort många fantastiska turnéer/resor och spelat för otroligt många människor i Gislaved. Det är verkligen en ynnest att få vara med i detta sammanhang!

Du har också varit oboelärare i Musikskolan Gislaved i många år. Vad betyder Musikskolan och Symfoniorkestern för dig?

Musikskolan och Symfoniorkestern har verkligen en stor plats hos mig, och har alltid varit. Jag har varit en del av detta i större delen av mitt liv, och det har blivit en del av mig.

Vad spelar du helst för orkestermusik?

Det som är så härligt när man spelar symfoniorkester är att man får  spela så många olika genrer. Men om jag måste välja, spelar jag helst en klassisk symfoni av någon av de större kompositörerna, ex vis Tjajkovskij, Beethoven mfl. Det finns också många spännande 1900-tals kompositörer.

Vad tror du om framtiden för vår Symfoniorkester?

Jag tror och hoppas verkligen att vår symfoniorkester går en ljus framtid till mötes. Jag tror att folk har ett behov av att lyssna på livemusik, och att man är intresserade av lite annan musik än den som ”skvalar” i radion.