Magnus Jonsson

Tidigare har vi sett honom i John Bauer Brass och i Jönköpings Sinfonietta, men i höstas började trumpetaren Magnus Jonsson som ny bleckblåslärare på Musikskolan i Gislaved och har därmed också blivit en viktig del av Gislaveds Symfoniorkester. I vår intervju resonerar Magnus kring betydelsen av att ha en alldeles egen symfoniorkester i en kommun som Gislaveds och han berättar vad han menar med att orkesterspel är ”lite av skapelsens krona”.

I höstas kom du till Musikskolan Gislaved som ny bleckblåslärare och du har också redan hunnit vara med och spelat trumpet i flera konserter med Gislaveds Symfoniorkester. Hur har starten känts så här långt? 

Det är fantastiskt roligt att jobba i Musikskolan Gislaved. Jag trivs så bra med kollegorna, och med inställningen till hur man ska driva en musikskola. Känner mig hemma med hur man ser på musikens betydelse, hur viktig musiken kan vara i människors liv.

Hur kom det sig att du valde just trumpet som ditt instrument och vad betydde musiken för dig under din uppväxt?

Jag är uppvuxen i Frälsningsarmén, där alla runt omkring mig spelade blåsinstrument. När man hade fått sina första riktiga tänder fick man en kornett. Min pappa lärde mig att spela när jag var 5-6 år. Tyvärr fick jag sedan börja spela blockflöjt ett år i musikskolan i Södertälje. Det tyckte jag inte alls om. Men efter det året fick jag spela trumpet. Jag växte upp med musiken som en naturlig del runt omkring mig, när jag lekte i sandlådan lekte jag att jag var en musiker som körde bil, i alla nästan alla lekar fanns musiken med. Jag har aldrig tänkt nåt annat yrkesval. Musiken har alltid varit en naturlig del av mitt liv.

Utöver utbildning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har du också en lång erfarenhet av att spela i många orkestrar. Vilka erfarenheter vill du ta med dig till Gislaveds Symfoniorkester?

Att spela orkester är lite av skapelsens krona. Att få så många människor att spela tillsammans och att därigenom få andra som lyssnar att uppleva olika känslor. Det är fascinerande hur man synkroniseras tillsammans i en orkester och hur ung och gammal, proffs och amatörer kan mötas och spela tillsammans och få gruppdynamiken att fungera så väl.

På nyårskonserten med Gislaveds Symfoniorkester spelade du också piccolatrumpet. Är barockmusiken något som ligger dig nära hjärtat? 

Barocken var en guldålder för trumpetare, med clarinotekniken, där man spelar i ett högt vokalt läge i övertonsserien, där målet är att låta som en röst. Det lyriska och svänget finns i mycket barockmusik och det är något som jag gillar extra mycket. Den sortens ton som man försöker eftersträva i trumpetspelet.

Du har spelat i många blåsorkestrar, t ex arméns musikkår och i Regionmusiken. Vad behövs idag för att få fler unga att satsa på ett blåsinstrument

I Sverige har vi en gammal fin blåsorkestertradition både i det civila samhället och i arméns olika musikkårer. De senaste 15 åren har man glädjande nog ökat arméns musikkårer och man har nu uppemot 100 professionella musiker. Det är viktigt att blåsmusiken syns och hörs så att fler upptäcker den. Då tror jag att fler unga vill börja spela ett blåsinstrument. 

Vad tror du om framtiden för Gislaveds Symfoniorkester? 

Jag tror på en god framtidsutsikt för orkestern om man jobbar hårt och fortsätter i traditionen som man har i Gislaved, att hela tiden fylla på underifrån med unga musiker. Det är en otrolig tillgång för en kommun att ha en Symfoniorkester där duktiga intresserade ungdomar från Musikskolan kan skolas in.