Med över 40 år som medlem i symfoniorkestern är Bertil Brodén en synnerligen erfaren trumpetare och orkestermedlem – en medlem vars arbete, såväl på scen som utanför, haft stor betydelse för orkesterns verksamhet och framgång. Inte minst har Bertil kommit att bli ett välkänt ansikte för orkesterns närmare 200 företagskontakter, med vilka Bertil och hans medarbetare håller ständig kontakt. Sponsorarbetet är en viktig förutsättning för orkesterns verksamhet och Gislaveds Symfoniorkester har Bertil att tacka för mycket. I vår intervju berättar Bertil om den fascinerande mixen i orkestern – av unga och äldre, amatörer och proffs, om glädjen i att få musicera tillsammans och om vikten av förståelse från centrala tjänstemän och kommunpolitiker för det som musiklivet skapar. Genom sitt engagemang och sitt idoga arbete på många plan bidrar Bertil till kommunens musikliv och ger Gislaveds Symfoniorkester förutsättningar att göra Gislaved till en “kommun med klang”.

Hur kom du i kontakt med Gislaveds Symfoniorkester?

Min första kontakt med GiSO blev ingen kontakt – jag glömde att jag fått biljetter till Nyårskonserten i januari 1971 och förstod inte det fina jag missade. Biljetterna hade jag fått av Lars-Olof Nilsson, ledare för Brassbandet i Anderstorp och trumpetare i dåtidens Gislaveds Orkesterförening. Min första kontakt med Gislaveds musikliv kunde kanske kommit tidigare om inte tillfälligheterna spelat in. 

Vad hade du för musikalisk bakgrund innan du flyttade till Anderstorp? 

Från 1966 hade jag hade spelat i Limhamn Brassband knutet till Limhamns kyrka. En ambitiös orkester som övade två gånger i veckan. Spelintensiva fyra år följde. Först för att träna upp ambisen igen och sen massor av konserter, brassbandtävlingar och utlandsspelningar.

Hösten 1970 kom min fru och jag från Lund till lärarjobb i Anderstorp. När vi kom till Anderstorp hade någon tipsat mig om musikledaren Bengt Eurén i Gislaved. Han var på övningsweekend med Orkesterföreningen så det blev ingen kontakt. Bara några dagar senare knackade det på vår dörr och där presenterade sig Lars-Olof Nilsson och frågade om jag kunde tänka mig att börja spela i Missionskyrkans Brassband. Det kunde jag, för spelsuget fanns kvar och den kyrkliga miljön var mig inte främmande eftersom mina första lärotoner på trumpet lät i Smyrnakyrkans Blåsorkester i Göteborg på 1950-talet. 

När började du vara med och spela trumpet i Gislaveds Symfoniorkester?

1976 behövdes en 3:e trumpet i orkesterföreningen och därmed var kontakten etablerad. Under många år spelade jag kornett i brassbandet och trumpet i orkesterföreningen och kom att uppskatta den rikare orkesterklangen och den bredare repertoaren i symfoniorkestern. Som gymnasist i Göteborg fick man gå på konserter rabatterat med Göteborgssymfonikerna och kanske föddes en dröm där.

I orkestern möts amatörer med proffs, äldre med yngre. Vad betyder orkestern för dig?

Väl etablerad i Gislavedsorkestern mötte jag den fascinerande mixen av duktiga amatörer, musikskoleelever och musikstuderande som kom hem och förstärkte. Därtill de utbildade musiklärarna som fick göra några timmar i sin tjänst i orkestern. En nödvändighet för att upprätthålla kvaliteten på orkestern. I ledningen för allt det musikaliska och praktiska stod Bengt Eurén, som presenteras i denna serie därför att han finns i hjärtat på så många av oss. Mixen av alla dessa positiva musikanter är en styrka och glädjen när vi tillsammans gör bra och uppskattade konserter är speciell. Vi hoppar inte runt och kramas men det känns gott att som amatör också få vara glad att lyckas till 95%! 

Sedan flera år har du kontakt med kommunens företag och ser till att orkestern får värdefulla sponsorintäkter. Hur går det till och hur är responsen?

I början av 1980-talet började jag ragga sponsorer i Anderstorp där jag via lärarjobbet blev bekant med många företag. Nu har orkestern 200 företagsnamn på sponsorlistan varav 160 är aktiva. Vi är sex musikanter som raggar på hemorten – igenkända där och i orkestern. Sponsorerna är mycket positiva till vårt bidrag till kulturen och publika evenemang i Gislaved och till bilden av Gislaved utåt. 

Det är många fina konserter du har varit med om genom åren. Har du någon särskild konsert med orkestern som är extra minnesvärd för dig?  

Att välja minnesvärda konserter under mer än 40 års tid är svårt men två konserter lyfter jag fram. Carmina Burana inför 700 lyssnare i Gislaved sporthall. Med alla hemvändande var det 90 musikanter på scenen därtill Gislaveds Kammarkör och dirigenten Jan Yngves kör Pro Musica. Den andra är den Ryska konserten på Spira i Jönköping där vi och Sinfoniettan, tillsammans ett åttiotal musikanter spelade Rachmaninov och Tjajkovskij. En insändare i JP skrev: “För bra för att vara sant. Hade inte väntat en sån konsert med så många gislavedsamatörer med!”.

Vad tror du om framtiden för Gislaveds Symfoniorkester?

Framtiden för GiSO är lovande om vi fortsätter att hjälpas åt med det breda bakomarbetet och att publik och sponsorer är fortsatt så positiva. Vi gläds också åt de så positiva tongångarna från nya och tidigare centrala tjänstemän och politiker i kommunen. Det är av stort värde för musiklivet och musikskolan efter några tyngre år, att det finns en förståelse för att musiken som upplevelse och verksamhetsområde bidrar till att göra Gislaved till en “kommun med klang”.