Att Gislaveds kommun länge varit och är en musikkommun är det nog många som kan hålla med om, men det är också lätt hänt att det som vi älskar och som finns mitt framför våra ögon blir till något som tas för givet. ”Det var först när jag gav mig iväg till andra städer som jag förstod vilket otroligt försprång Gislaveds musikskola hade både med lokaler och pedagogernas kompetens” säger Maths Tärneberg och berättar om den musikskatt som han upplevt i Gislaveds kommun, dess musikskola och orkestrar. Idag arbetar Maths som frilansande slagverkare och har spelat med många orkestrar i Sverige, men också turnerat i Europa och USA.

Du gjorde debut i Gislaveds Symfoniorkester som väldigt ung, när du på en nyårskonsert hoppade upp ur en stor trumma och önskade publiken ”Gott nytt år”. Jag minns också att du som mycket ung var duktig solist på xylofon i ”Circus Renz”. Hur påverkade dessa tidiga uppträdanden dig? 

Jag kommer ihåg nyårskonserterna med glädje såklart. Där grundades min scenvana och jag fick ett gott självförtroende både som musiker och aktör.

Som elev i Musikskolan spelade du också i Gislaved Drum Corps och var med i olika musikaliska sammanhang. Vad betydde Musikskolan och att vara med i orkester för dig när du växte upp?

Jag tog nog allt för givet då och trodde att alla i Sverige hade det så. Det var först när jag gav mig iväg till andra städer som jag förstod vilket otroligt försprång Gislaveds musikskola hade/har både med lokaler och pedagogernas kompetens, att sedan också i min instrumentgrupp få vara med att utveckla drum corps var ju helt fantastiskt, men som jag nämnde tidigare så är det egentligen långt senare man upptäcker vilken lyxverksamhet man har fått vara del av. Det är väl egentligen som en god å kärleksfull uppväxt. Det förstår man långt senare, för att man tar det som självklart att alla andra har det likadant.

Du var också med som slagverkare i Gislaveds Symfoniorkester. Påverkade det dig till att välja musiken som yrkesbana?

Jag blev tidigt bekant med reportoaren som finns för symfoniorkester och öva mig på lyhördheten för att spela tillsammans med andra, så där fick jag ju mycket orkesterrutin redan som ung slagverkare och kände mig snabbt bekväm när jag senare gick musikgymnasiet i Jönköping och när sedan flytten gick till Göteborg och musikhögskolan där. Även när jag gjorde militärtjänstgöring i musikplutonen 1991 hade jag all exercis i kroppen sedan drumcorp-perioden. Då förstår man vilken komplett utbildning man fått från Gislaveds musikskola.

Är det någon särskild konsert du minns från din tid i Gislaved?

Det var ju många fantastiska konsertupplevelse såklart, men ni har ju en fantastisk körveksamhet också och minns en konsert där jag fick sjunga solo tillsammans med Mats Pålsson, tror det var i mellanstadiekören.

Som frilansande slagverkare på bland annat Göteborgsoperan och i olika orkestrar får du möta ett brett spektrum av musik, allt ifrån tidig barockmusik till att spela på isblock(!). Du har också jobbat som spelande clown i barnföreställningen ”Buller och bång”. Vad är det bästa med att spela i så många olika genrer och sammanhang?

Att välja att vara slagverkare på frilansbasis har både för och nackdelar såklart, men i och med att jag fick så bred utbildning i Gislaved med alla olika genrer så inser jag att det bara berikar att kunna ha lyxen att jobba i så många olika sammanhang. Otryggheten är baksidan, men skulle bara vilja understryka som så många undersökningar bekräftar att utövare av ett instrument också utvecklar hjärnan om man senare väljer en annan yrkesbana. Inte minst för gruppdynamiken. Spelare i en orkester är otroligt lyhörda. Kan först glänsa i ett solo för att sedan ta en mer sekundär roll.

Under våren har Coronapandemin slagit hårt mot kulturlivet. Hur har det påverkat dig? 

Under våren 2020 kom covid-19, men jag fick i stort sätt betalt för alla mina kontrakt trots inställda konserter. Ett stipendium på 10 000:- fick jag av musikerförbundet för att klara sommarmånaden. Nu när andra vågen kom är det fullständigt katastrof tyvärr. Allt är avbokat utan ersättning ??

Vad tror du om framtiden för Gislaveds Symfoniorkester? 

Jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att Symfoniorkestern får leva vidare, utbilda och uppfostra ungdomar till fina kreativa upplevelser tillsammmans med människor i olika åldrar. Det fina med musik är ju också att åldern inte spelar någon roll.

Med hopp om att kulturen har en självklar plats i både skola och samhälle.
/Maths Tärneberg