Som liten var Mats Nyström mer intresserad av båtar än av musik och ritningen på hur pappans kontrabas skulle byggas om till en båt var klar när planerna stoppades. Tur var väl det för pappans kontrabas var den som ledde in Mats på den musikaliska banan och som så småningom fick honom att lämna Norrland för studier vid musikhögskolan i Göteborg. Mats har efter det arbetat många år som lärare på musikskolan i Gislaved. För cirka 10 år sedan började han spela klassisk musik och kom snart att ta plats i symfoniorkestern. Det är vi mycket glada för!

Du spelar kontrabas i Gislaveds Symfoniorkester. Hur kom det sig att du började spela det instrumentet?

Vi hade en kontrabas hemma som min pappa spelade på. När jag var 12-13 år började jag spela lite på den till pappas gamla jazzlåtar, som han hade på rullbandspelare. Det var Stan Getz, Miles Davis, Glenn Miller…. Jag spelade till musiken, tyckte nog att jag fick en kick av det, att försöka spela och hålla takten till musiken. Jag lyssnade väldigt mycket på pappas rullband med jazzmusik och önskade mig en skivspelare i present, men fick en gitarr på min 14-årsdag. Efter ett tag uppstod ett behov av en basist i ett Bluegrassband och jag började spela i bandet. I och med att de visste att jag hade en bas hemma, så fick jag bli basist. Vi träffades på en av kompisarnas pojkrum och spelade tillsammans.

När jag var 16 år fick jag ett erbjudande om att få vara med i dansorkestern som min pappa, min farbror och min kusin hade, på villkor att jag lärde mig ett antal låtar. Där fick jag spela gitarr och vi spelade mycket på olika danstillställningar.

Hur kom det sig att du började spela kontrabas i Gislaveds Symfoniorkester? 

Jag började ta upp kontrabasspelet i början på 2000-talet, för att de behövde en basist i Storbandet. Det var företrädelsevis pizzicatospel på kontrabasen och jag spelade också elbas där. Jag började spela klassiskt kontrabas för cirka 10 år sedan. Min kollega Jane Petersson visade hur jag skulle hålla stråken och så började jag spela kontrabas i Kammarorkestern (ungdomsorkestern) och senare i Gislaveds Symfoniorkester. Det var en för mig helt ny genre med spännande musik. Den klassiska musiken innehåller alla element som jazzmusiken också har, som polyrytmik, polymetrik och vackra klanger och melodier. 

Det finns en historia om dig att du när du var liten försökte du bygga om din pappas kontrabas till en båt…?

Jag var mer intresserad av båtar än musik när jag var liten och såg potentialen till en fin riktigt fin båt av pappas kontrabas, som låg i källaren. Ritningen var klar, men jag är glad för att pappa stoppade mina planer. 

Du växte upp i Ursviken utanför Skellefteå och kom hit efter studier på Musikhögskolan i Göteborg. Vad betydde musiken för dig under din uppväxt?

Jag började spela blockflöjt i klass 2, men min kompis och jag var för busiga, så vi fick sluta. Det komiska är att både han och jag senare blev musiker. På musikhögskolan spelade jag bara jazzgitarr. Efter musikhögskolan flyttade jag hit och fick jobb som musiklärare i Anderstorp och sen i Vaggeryd innan jag kom till Musikskolan i början på 90-talet.

Som lärare i Musikskolan och på estetiska programmet i Gislaveds gymnasium, undervisar du i gitarr, elgitarr, elbas, kontrabas och har ensemblerna Världsmusikorkestern och Skye Crofters. Vad tycker du är viktigast att förmedla till dina elever?

Spelglädje! Att få vara med i ett sammanhang och spela tillsammans. Från början var jag ganska enkelspårig i min musiksmak, det var bara jazz som gällde. Med åren har jag upptäckt många andra genrer som folkmusik och sedermera klassisk musik. Jag är glad över att jag med hjälp av mina kollegor på musikskolan har blivit inlotsad i den klassiska musikvärlden. 

Har du något särskilt fint musikminne från konserterna med Symfoniorkestern, något som du tyckt vara extra roligt att spela?

Vi spelade ”Nimrod” av Edward Elgar på en konsert innan pandemin. Det var så fin musik, så det var svårt att hålla tillbaks tårarna. Fantastisk musik med stora känslor!

Vad tror du om framtiden för Gislaveds Symfoniorkester?

Hoppas verkligen att Symfoniorkestern kan fortsätta finnas i många år till, för den fyller en stor funktion för hela samhället och är en ganska unik företeelse. För eleverna är det viktigt att det också finns lärare i orkestern som kan hjälpa dem. Det har jag just nu, en kontrabaselev bredvid mig i orkestern och det är fint att kunna spela tillsammans. Finns det lärare i symfoniorkestern så påverkar det indirekt de som går på musikskolan, att de kan få utvecklas.